Imágenes de páginas
PDF
EPUB

expressions without a paraphrase, but the student should not fail to observe this remarkable idiom of the Greek tongue, which is therefore common both to poetry, and to prose: I have collected a few analogous instances: “ Luc. xvi. 16. εἰς αὐτὴν βιάζεται, in ullud vi irrumpit: sic Xenoph. Cyrop. L. 3. extr. δείσας μὴ βιάσαιντο εἴσω (τοῦ ἐρύματος). veritus ne intro vi perrumperent (in munitionem): vide Matth. XI. 12. et exempla plura ex Polybio et Arriano," Raphelins's Annotatt. Philol. in N. T. ex Xenophonte Collectæ, p. 105.: Again in p. 182. “ Act. XXIII. 24. διασώσωσι πρὸς Φήλικα, salvum perducerent ad Felicem :-Diog. Laert. in Plat. diéσwσev eis 'Abývas, Xen. de Exp. Cyri L. 2. p. 220. 1. 38. ἀποσῶσαι εἰς τὴν Ἑλλάδα ὑμᾶς, Cyropaed. L. 5. p. 108. 1. 15. ἐσώζοντο πρὸς τὸ στρατόπεδον, de Exped. Cyri L. 6. p. 297. l. 45. ételúμovv eis Ty Ernáda owhéoba, Gr. Hist. L. 1. p. 337. 1. 20. ἐς Βυζάντιον ἐσώθησαν, Gr. Hist. L. 1. p. 335. παρὰ δὲ Ἱπποκράτους τοῦ Μινδάρου ἐπιστολέως ἐς Λακεδαί μονα γράμματα πεμφθέντα ἑάλωσαν ἐς ̓Αθήνας:idem compendium loquendi est Act. xxvII. 44. et 2 Tim. IV. 18,"

HIPPOLYTUS ILLUSTRATED.

[ocr errors]

ν. 317. Φαι. χεῖρες μὲν ἁγναὶ, φρὴν δ ̓ ἔχει μίασμά τι,
Τρ. μῶν ἐξ ἐπακτοῦ πημονῆς ἐχθρῶν τινος ;

"Verte," says the Professor, "num e calamitate ab inimico aliquo tibi allata ? ἐπακτόν· ἔξωθεν ἐπηγμέ νον, Hesych.” [στράτευμ' ἐπακτὸν ἐμβεβληκότα, Seven at Thebes, v. 589.]: "exponit Scholiastes, AKTY ἐπακτὴ (1. ἐπακτὸς) πημονὴ, ἔξωθεν ἐπαγομένη γοητεία παρὰ τῶν ἐχθρῶν.” The interpretation of the Scholiast is the more correct; for it was impossible for any enemy to act upon the mind of Phædra but by witchcraft: "Bene, et ad h. 1. accommodate Hesych. nuola ἐπωδὴ φαρμάκων: eandem fere vim habent vocabula ἐπαγωγὴ εἰ ἐπιπομπή, de quibus disputavimus ad Timæi Lex. Platon. p. 84." D. Ruhnken's Homeri Hymnus in Cererem Lug. Bat. 1780. p. 29. "Est

άyola aliquando adlicere, blanditiis ad se perducere, meretrici verbum utique conveniens; a qua potestate illa itidem dicuntur raywyà, quæ vim pellacem, magnumque lenocinium habent." Hemsterhuis's Plutus, p. 58. Harlingæ 1744. These two senses are evidently analogous.

ΗΓΕΙΣΘΑΙ, ΤΙΘΕΣΘΑΙ, ΠΟΙΕΙΣΘΑΙ.

" Putare, reputare, τὸ ἡγεῖσθαι sæpe veteribus dicitur τίθεσθαι ob eam rationem, quam indicarunt Casaubon. et Hemsterhus. in Misc. Obs. v. 3. p. 66. : in versu Medea 572. τὰ λῷστα καὶ κάλλιστα πολεμιώτατα τίθεσθε, scribi etiam ab Euripide potuit ἡγεῖσθε: sic paulo ante πάντ' ἔχειν νομίζετε Soph. Elec. v. 1982. δαιμόνιον αὐτὸ τίθημ ̓ ἐγώ. Philoct. v. 513. τὸ κείνων Κακὸν τῷδε κέρδος Μέγα τιθέμενος, illorum damnum huic velut in lucro ponens, vel in lucri rationes referens: proximum accedit ad illud hoc in Xenophontis qui dicitur Agesil. p. 66. ἐχθρὸν μὲν οὐδένα ἡγούμενος πολίτην, σώζεσθαι δὲ πάντας

κέρδος νομίζων, ζημίαν δὲ τιθεὶς εἰ καὶ ὁ μικροῦ ἄξιος ἀπόλοιτο: sapiunt et ista Sophistam, qui meminerat ἡγεῖσθαι, εἰ τίθεσθαι, vel τιθέναι in multis loquendi formis promiscue poni: Heliodor. VIII. p. 404, 30. φιλίους μᾶλλον ἢ πολεμίους τοὺς ἐπιόντας ἐπιτιθεμένη, paulo post pro τίθεσθαι, πείθεσθαι ex codicibus, hic scribendum τιθεμένη, sic v. p. 210, 14. malum ἀγαθὸν μέγιστον τιθεμένη, et VIII. p. 375, 29.: pro nihilo ducere Græcis dicebatur παρ' οὐδὲν ἄγειν, παρ' οὐδὲν ποιεῖσθαι, vel ἡγεῖσθαι, vel τίθεσθαι, quorum hoc est in Æs. Agam. v. 238. [παρ' οὐδὲν, they considered next to nothing: Stanley translates it by

[ocr errors]

nihili fecerunt, but in his curæ posteriores cites Eumen. v. 850. and with Spanhem ad Aristoph. Nub. v. 1443. “ per tmesin dictum vult—παρ' οὐδὲν ἆραν, pro παρέθεντο, παρῆραν :” Abresch does not seem to have sufficiently comprehended the force of it; for he says: “Vereor ut aliis persuadeat, mihi quidem οὐ πιστὰ λέγει, qui Suidæ assentior παρ' οὐδὲν exponenti separatim εἰς οὐδὲν πλέον, subjecto anonymi exemplo, in quo parili ratione παρ' οὐδὲν τίθεσθαι : cf. Soph. Antig. v. 35. et. v. 472. nostrum Eumen. ν. 213. Καν διὰ τὰς λιτὰς, ἃς ἐποιεῖτο πρὸς τὸν πατέρα, παρ' οὐδὲν ἡγήσαντο τὴν ζωὴν αὐτῆς Schol. Α.] Lucian I. p. 528. παρ' οὐδὲν τίθεσαι τὸν εὐεργέτην Clem. Alex. p. 539, 1. παρ' οὐδὲν ἡγοῦνται τὸ ζῆν, quod ἐν οὐδενὸς τίθεσθαι λόγῳ Pausaniæ p. 875, 76. aliisque: aliquid, sive aliquem ἐν τιμῇ τίθεσθαι, vel ἐν αἰσχρῷ, sunt Euripideæ phrases; aliorum τίθεσθαι ἐν γενναίοις, ἐν φιλοσόφοις, ἐν οὐδενί, ἐν λόγῳ πολλῷ, · ἐν μεγάλῳ, in magno habere Sueton. Cas. c. 23. Casaub. in gloria ponebant Livii xxvi. c. 37. Thom. Mag. ἐν σπανίοις ἐτίθει, κάλλιον, ἢ σπάνιον ἡγεῖτο.” L. C. Valckenaer's Diatribe p. 9. Ἐν ἀδικήματι θήσονται Thucydides, bk. 1. c. 35. Upon the same principle the following phrases may be explained, Herod. bk. 1. c. 118. οὐκ ἐν ἐλαφρῷ ἐποιεύμην, bk. 1. c. 181. οὐκ ἐν νόμῳ ποιευμένους, bk. 6. c. 13. ἐν ΚΕΡΔΕΙ ποιεῖσθαι. The subsequent passage is cited

in the Lea. Xenophonteum, εὕρημα εποιησάμην, εἴ πως δυναίμηναἰτήσασθαι, where the author adds, "rationem excogitare cœpi qua: v. Dresig. V. M. p. 423. alii exponunt in lucro posui, dubito an recte:" the passage cited from the 6th bk. is, however, sufficient to confirm the interpretation, which he rejects. The reader may consult these Class. and Bibl. Recreations, p. 187.

PROMETHEUS ILLUSTRATED.

v. 120.

τὸν πᾶσι θεοῖς

δι' ἀπεχθείας ἐλθόνθ ̓ ὁπόσοι

τὴν Διὸς αὐλὴν εἰσοιχνεῦσιν.

I have made some remarks upon this passage in the Classical Journal, No. vIII. p. 434. With respect to the Council of Gods, which is there mentioned, and to which Prometheus alludes in this passage, I shall add the following extracts, which merit a place in the memory of the youthful student, as they will shed much light upon various passages in the classical writers

παῦροι μὲν θνητῶν, οὔασι δεξάμενοι στέρνοις ἐγκατέθεντο.

« AnteriorContinuar »